gör alltid allting för alla andra. aldrig någonting för mig, och när jag är ensam och behöver er så finns ingen där för alla är ute och har roligt och jag känner mig som ett bortglömt psykfall som bara måste göra saker för alla andra utan att ingen riktigt bryr sig om vad jag vill/tycker/lkänner 
vill faktiskt inte leva mer. jag vägrar.