får inte nog, kippar efter luften, hjärtat slår ett extra slag, är så taggad på movits! med malin. känns som  Nitroglycerin 

min ögonsten.

 

har luggen nere, ovanligt men jag tror jag gillart. ful bild jag vet osv men orkar inte bry mig riktigt, för ingen läser ändå. typ. nästan. 
ahh mår iallafall dåligt som vanligt men blir nog bra när jag träffar min finaste lina. 

Om jag faktiskt skulle genomgå det som helst inte ska nämnas, skulle folk ens märka eller sakna mig? Vill inte vara någon attentionwhore här till er två läsare, vill bara skriva av mig. 
För när man frågar "vad ska du göra ikväll?" till alla ens vänner och de säger massa roligheter men inte bjuder med/säger 'kanske kan ses en annan dag' istället känner man sig inte direkt önskad som vän. 
vem vill vara min vän? ingen? nehe. tänkte la det. 

Och jag leker inte martyr här, jag bara skriver av mig ok. 

Alltså. S.Maharba är min nya favo. så himla bra. 

S.Maharba – Girls On The Roof

hur kan man göra så fel hela jävla tiden? hur kan man aldrig någonsin räcka till eller vara tillräckligt bra när man själv mår dåligt och måste trycka undan sina egna känslor, men kanske inte alltid klarar av det..? hur kan man begära det av en annan person, utan att ens mötas halvvägs eller åtminstonde 80% av vägen…?

Fick tillslut diagnosen Borderline och är på utredning för Aspergers nu också. Mamma ska få fylla i ett papper med runt 200 frågor om hur jag var som barn och när jag läste igenom det kändes det inte så lovande. Har brutalångest och gråtattacker och det känns som jag ska gå av när som.